Mellanostern

 

Ta, ta, ta! Knallarna ekade in i nedervåningen hos motståndsorganisationen jag besökte och midnattslugnet var som bortblåst.

 

Abu kom snart springandes ned från den övre våningen och berättade flämtande vad som hände. Hans öron , tränade av en livstid under israelisk ockupation, kunde direkt säga att det var israelerna som sköt skarpt.

Vi sprang upp på taket på tvåvåningshuset för att försöka se något i midnattsmörkret. Här och var sken himlen upp av fallande ljusgranater och under dess fladdrande sken smattrade ljudet av skjutvapen och sporadiska explosioner.

 

Ljusgranat fotograferad av oss

 

Ljusgranater är intensivt brinnande projektiler som skjuts upp i luften sedan sjunker långsamt nedåt bromsad av en fallskärm. En av alla dessa godtyckligt skjutna granater landade i närheten av oss och tände eld på en odling tillhörande palestinska småbönder.

Vana vid de västerländska rättssystemen där det brukar finnas någon form av motivering till alla militära handlingar frågade vi som utländska volontärer varför militären gjorde så här.

Abu bara skrattade. Han berättade att israelerna gör så här hela tiden och de behöver så gott som aldrig försvara sina handlingar.

 

En vän till Abu, Yusuf, anlände och vi beslutade oss för att ta oss till motståndsrörelsens huvudbyggnad i bycentrumet för att därifrån kunna se bättre vad som utspelade sig. Vi sprang hukandes genom byn. Yusuf var en enorm palestinsk bonde, härdad och muskulös av slitet med den palestinska jorden. Vi sprang på bakgator genom den lilla byn under ljudet av upprörda rop och explosioner i bakgrunden.

 

Från huvudbyggnaden fick vi en bra överblick över händelserna runt den centrala byvägen. I början av denna väg har Israelerna byggt ett permanent stort grått vakttorn i betong och de har har en permanent vägblockering redo som de denna kväll hade använt för att blockera den enda vägen in i byn.

 

Vakttornet vid infarten till Beit Ommar dagtid

 

Det vällde in med Israeliska militärer som sakta avancerade längs upp för bygatan och sköt tårgasgranater, knallgranater och någon sorts raketer framför sig. Grupper med militärer marscherade raskt in på tvärgator och fortsatte inåt byn.

 

Totalt befann sig runt nio arméfordon nu innanför vägspärren och rörde sig sakta som ett mullrande odjur uppför byvägen. Unga palestinier samlades längre upp på gatan och försökte bygga en vägspärr med hjälp av en stor soptunna och diverse skräp.

 

Militärer tog sig in flera bybors hus och klättrade upp på taken. Några hus blev genomsökta. En grupp militärer stormade in till en barnfamiljs hus och i ett annat hus såg vi ficklampornas sken dansa på väggarna inne i den nedsläckta byggnaden.

 

 

Huvudgatan i byn och huset med barnfamiljen dagtid

 

Militären sköt skarpa knallskott för att skrämma befolkningen. De kraftigaste svenska fyrverkeripjäser man kan tänka sig är som en knallpulverpistol jämfört med dessa militära sprängämnen som skjuts mellan palestinska barnfamiljers hus. Flera barn får hörselproblem av detta. De skarpa skotten denna natt verkade ha varit skjutna i luften för att psykiskt misshandla den sovande byn.

 

Sakta såg vi plötsligt en ljusgranat singla ned mot oss där vi hukade på den platta takterassen. De hade upptäckt oss. Snart följde tårgasbeskjutning.

Efter bara några veckor i Palestina var jag redan välbekant med denna substans. Det börjar med en ganska beskedlig lukt som snart övergår till en stark klåda i ögonen och näsan och en känsla att man håller på att kvävas. Medan man rör sig framåt är det ofta svårt att se p.g.a. klådan i ögonen och därför kan känslan beskrivas som att man håller på att kvävas med förblindade ögon.

Många i Beit Ommar får ofta bära ut sina barn mitt i natten med ovan nämnda symtom efter att Israelisk militär gjort sina räder.

 

Klicka för att se videon när en av ljusgranaterna seglade mot oss

 

Efter ett tag var invasionen över för denna gång och vi gick ned mot bygatan. Folk var upprörda men dessa byinvånare är vana vid denna sorts händelser.Israelerna hade slagit sönder järngrinden till byns idrottsplan.

Efteråt fick vi veta mer detaljer. Räden hade börjat mot fest tillägnad frigivna palestinska fångar. Män, kvinnor och barn hade närvarat under festen som hölls i den lokala inhägnade fritidsgården som är finansierad av UNICEF.

Tårgaspatroner mellan stolarna på fritidsgården

 

Festdeltagarna hade låst grindarna när militären anlände men då började soldaterna skjuta den kvävande tårgasen in i den instängda folkmassan. Flera fick behandlas av sjukvårdspersonal för tårgasens effekter.

 

Militären använde höghastighetstårgas, något som tidigare var förbjudet. Dessa projektiler är nästan lika långa som en 50 cl petflaska och är runt 40 m.m i diameter. Flera har dött efter att ha blivit träffade av dessa.ⁱ Fem palestinier rapporterades arresterade under denna räd.

 

Längst t.v. AA batteri som referens och näst längst t.v. höghastighetstårgasen som användes.

 

Här kan ni läsa mer om räden som skedde den 7:e augusti 2011:

 

http://palestinesolidarityproject.org/2011/08/07/beit-ommar-invaded-by-israeli-military/

 

De flesta Israeler har ingen aning om att sådant här sker. Utanför byar som Beit Ommar hänger röda skyltar där det står att Israeliska medborgare är förbjudna att inträda. De enda Israeler som får komma in i dessa areor är de med militäruniform som lärt sig att hata sina grannar.

Något de flesta av dessa soldater tror under sådana här nattliga räder är att de kämpar mot terrorism, men i själva verket utför de terrordåd. Vad annars är att beskjuta en fredlig folkmassa som denna? Räden denna natt var ingen isolerad extremitet utan något som händer hela tiden i Palestina

 

Sedan 1967 har Israel etablerat och försvarat Israeliska bosättningar på palestinsk mark. Bosättarna som flyttar till dessa är ofta sekteristiska och extremistiska judar från olika delar av världen som ser det som sin religiösa plikt att erövra Palestina och stora delar av arabvärlden. Dessa bosättare trakasserar sina palestinska grannar med metoder som omfattar, men inte är begränsade till, stenkastning, bränder, förstörelse av odlingar och beskjutning. ⁱⁱ

 

De får nästan alltid stöd av den Israeliska militären som i sin tur också bidrar med nattliga räder som denna. Många palestinska småbönder kan inte stå emot trycket från alla dessa trakasserier och lämnar tillslut sin mark. Israel eller bosättare konfiskerar då denna mark och bosättningarna växer. Israel och bosättarna tagit total kontroll över 62% av den Palestinska Västbankenⁱⁱⁱ och bosättningarna växer fortfarande. Övriga 38% av Västbanken kontrolleras formellt av de palestinska myndigheterna, eller av de palestinska myndigheterna samverkande med Israel.

 

Det som varit det palestinska folkets mark i årtusenden är idag ockuperad mark, ofta bebodd av militanta utländska sekterister. Bosättarna har rätt att bära vapen och skjuta en palestinier som närmar sig marken israelerna stulit. ^iv

 

Beväpnade israeliska bosättare eskorterad av israelisk militär i Hebron, juli 2007 (Mamoun Wazwaz/MaanImages)

 

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu menade att Israel inte ockuperar Palestina med hänvisning till Judea och Samaria^v, ett hebréiskt rike som existerade för 3000 år sen (märk hebréiskt, Juda stam som judarna påstår sig härstamma från var bara en av 12 hebreíska stammar som bodde där).

 

Tänk dig om någon skulle få för sig att göra om Europas karta så den såg ut som för 3000 år sen. Eller bara 300-1000 år sen? Då skulle Norge ha rätt att med stridsvagnar och vapen ta tillbaka Bohuslän, Danmark ha rätt att med terror och ockupation ta Skåne och Sverige skulle kunna skicka en invasionsflotta till Baltikum. Absurt!

 

Kanske var den nattliga räd jag bevittnade ett led i en medveten strategi att erövra Palestina eller så trodde de ansvariga verkligen att detta var ett sätt att bekämpa terrorism.

 

 

Områden Israel kontrollerar på Västbanken (klicka på bilden för förstoring)
Mer detaljerad karta här: http://www.ochaopt.org/documents/ocha_opt_wb_access_and_closure_map_august_2011_web.pdf

Israel har sedan sitt bildande varit styrt till stor del av personer militär bakgrund och armén är ingen organisation som löser problem med dialog, milt uttryckt. Israels förre premiärminister Ariel Sharon var direkt ansvarig för en massaker på 700-3500 palestinska flyktingar i Libanon 1982^vi. De soldater soldater som trakasserade palestinier då Sharon var premiärminister var alltså ansvariga inför en krigsförbrytare.

 

Ibland utför enskilda Palestinier terrordåd, men metoderna Israel använder för att stoppa terrorn är ofta sådana som göder den. Som att försöka släcka en eld genom att hälla bensin på den.

 

Jag åkte relativt förutsättningslöst till Israel och Palestina för att lära mig om situationen och jag gör ingen hemlighet av att jag nu starkt motsätter mig Israels handlande i Palestina efter att ha upplevt konflikten, precis som det inte är något oväntat att en person som befann sig i Nazityskland 1942 med stor sannolikhet återvände som övertygad antinazist.

 

Senare kommer jag att återkomma med ett reportage om Muhammed, min vän som hamnade i fängelse som barn falskt anklagad för stenkastning och om Daoud som i 20 år kämpat för att inte få sin gård beslagtagen av Israel och bosättarna.

 

______________________________________________________________________________________